IRINA Poème Suédois de Erik Axel Karlfeldt – Karlfeldts dikter

Diktsamlingen Fridolins visor och andra dikter
karlfeldt dikter
Dikter av Erik Axel Karlfeldt

Traduction – Texte Bilingue
Erik Axel Karlfeldts dikter
Karlfeldt poet
Poesi
Poésie


LITTERATURE SUEDOISE
POESIE SUEDOISE

Svensk litteratur
svensk poesi –

Traduction Jacky Lavauzelle

Erik Axel Karlfeldt 1864 – 1931

översättning – Traduction

Diktsamlingen Fridolins visor och andra dikter
CHANSONS DE FRIDOLIN & AUTRES POEMES
  1898

IRINA

Vågen är grå och skyarna gå, o Irina,
La vague est grise et les nuages passent, o Irina,
vägen är vild, av dunklet och skurarna stängd.
la route est sauvage, de tristesse et de pluies nocturnes.
Hur vill du gå på fötter så späda och fina
Comment veux-tu sur tes pieds si tendres et si fins
tyngd av din sorg de farliga stigarnas längd?
porter le poids de ton malheur sur cette piste si dangereuse ?

*

Ser du? Se ut, där kullarnas sandböljor stiga
Vois-tu ? Regarde dehors,  les vagues contre la plage montent
hvitt som i storm kring grönskande rovland och fur:
écumantes en tempête diluvienne près des cultures :
slätten dör bort i skuggor, som hotfulla tiga,
la plaine dans l’ombre, le silence menaçant,
bergsryggen står orygglig och sträng som en mur.
la crête éternelle sévère des montagnes, la chaîne est un mur.

*

Världen är kall, dess glädje är all för Irina,
Le monde est froid, sa joie n’est plus pour Irina,
tyst är var röst som skallade där av ditt lov.
le silence dans la voix retentit pour ta louange.
Hvad vill en hind i klyftan där vargarne grina,
Que serait une biche dans la clairière des loups grimaçants,
hvad en narciss i tistlarnes konungahov?
ou un narcisse perdu dans une forêt de chardons ?

*
Hur vill du fly? I fjärran din springare gnäggar,
Comment veux-tu t’échapper ? Dans le lointain, un cheval hennit,
trolöst han tär i främmande spilta sitt hö.
perfidement il mange du foin dans une étable étrangère.
Ej är det vår, och ej under blommande häggar,
Non, ce n’est pas le printemps, et sous les merisiers fleuris,
bär han som förr med stolthet sin härskaremö.
il ne porte plus avec fierté sa jeune cavalière.

*

Sommarn är död; sin oro och glöd blott, Irina,
L’été est mort ; il ne nous reste plus seulement, Irina,
gav han i arv åt oss, som hans skördar försmå.
en héritage, que ses récoltes qu’il abhorre.
Lätta ditt bröst, giv toner åt suckarna dina,
Soulage ta poitrine, donne des nuances à tes soupirs,
sjung med vår vän, klaveret i enarnas vrå.
chante avec notre ami, le clavecin dans un coin.

*

Tyst vill jag lyss, hur klagande floderna fylla
Calme, je veux écouter comment les larmoyantes rivières remplissent
 adeligt rikt plebejiske ungkarlens borg.
le château de richesses du plébéien à marier.
Tyst vill jag se, som såge jag stjärnljus förgylla
Calme, je veux te voir, comme on verrait un éclat d’étoile
fjärran din bild, förklarad och hög i sin sorg.
au loin ton image, transfigurée et élevée dans son chagrin.

*
Lös nu ditt hår och låt det kring axlarna skina!
Maintenant défais tes cheveux et laisse-les sur tes épaules briller !
Det är min sol, som uppgår ur enträdens lund.
C’est mon soleil, qui revient à partir des génévriers.
Bliv här och lys i vinter, tills hedarna tina,
Règne ici et brille dans l’hiver, jusqu’à ce que les landes dégellent,
eller förbliv och lys till min yttersta stund.
ou règne et brille jusqu’à mon dernier souffle.

**********************
Traduction Jacky Lavauzelle
ARTGITATO
**********************
Karlfeldt poesi
karlfeldt dikter

 Erik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_KarlfeldtErik_Axel_Karlfeldt